Ibland blir jag både ledsen och fundersam över hur få människor verkligen tar till vara på det som finns runt dem. En väldigt nära vän som är uppvuxen i ett land med krig brukar säga att Sverige haft för lite krig. Ärligt talat ligger det nog en viss sanning i det. Det är så lätt att irriterat fokusera på det som andra har istället för att vårda det man själv ha och uppskatta det. Man tar mycket i livet för givet, idag när jag åkte till jobbet satt en pojke i 7-årsåldern framför mittemot mig och tittade väldigt mycket på mig. Innan hann skulle av tåget sa han, -vet du vad, jag har skruvar i mina ben. Först då noterade jag att det stod en rullstol bredvid honom. Åååhhh vad ont det gjorde i hjärtat. Helt plötsligt rann all stress jag tidigare känt bort, och jag kände mig så tacksam över mina ben som dinglade ner från sätet. Men vad vet jag, pojken verkade så stolt över sin tuffa rullstol och sina skruvar, unik på på något sätt. Hans attityd var underbar.
Så om någon har något du vill ha, var glad för det det betyder att även du kan lyckas med det, eller hur? Inget i livet kommer gratis och endast du väljer vilka vägar du går genom livet och den inställning du har när du tar dig fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar